Guide för vägföreningar
Skyltar och hastighet på enskild väg
En återkommande fråga i styrelser: får vi sätta upp en 30-skylt, en vägvisare eller ett förbud mot genomfart? Kort svar, en del bestämmer ni själva som väghållare, men en bindande hastighetsgräns kräver kommunen. Här går vi igenom var gränsen går.
Vilken hastighet gäller på en enskild väg?
Om inget annat är skyltat gäller de allmänna hastighetsgränserna, bashastigheten är 70 km/h utanför tättbebyggt område och 50 km/h inom tättbebyggt område. En enskild väg har alltså inte automatiskt en lägre gräns bara för att den är privat; det krävs ett formellt beslut och en skylt för att sänka den.
Får föreningen sätta upp egna hastighetsskyltar?
Nej, inte på egen hand. En bindande hastighetsbegränsning kräver en lokal trafikföreskrift som beslutas av Länsstyrelsen (för vägar utanför tättbebyggt område, vilket de flesta enskilda vägar är) eller kommunen (inom tättbebyggt område), inte av väghållaren. En hastighetsskylt ni sätter upp själva utan en sådan föreskrift är inte juridiskt bindande och kan inte övervakas av polisen.
Det ni däremot får göra som väghållare: anlägga farthinder som gupp eller avsmalningar på er egen väg, sätta upp varningsmärken (till exempel för lekande barn eller en skymd kurva), och ansöka om en lokal trafikföreskrift hos Länsstyrelsen (eller kommunen inom tättbebyggt område) om ni vill ha en formell sänkning. Vill ni bara signalera lägre fart utan föreskrift får det bli en rekommendation, inte ett förbud.
Vilka skyltar får väghållaren sätta upp?
En hel del, men de måste följa vägmärkesförordningen (rätt utseende och placering). Som väghållare på en enskild väg får ni bland annat besluta om, och skylta för, förbud mot genomfartstrafik, förbud mot fordon över en viss vikt eller bredd, och parkeringsförbud. Ni får också sätta upp varningsmärken och lokaliseringsmärken, till exempel vägens eller områdets namn.
Vägvisning ut mot det allmänna vägnätet, de blå eller vita vägvisarna till orter, sköts av Trafikverket, inte av föreningen. För er egen väg handlar det snarare om lokaliseringsmärken och märket för enskild väg. Är ni osäkra på vad ett visst märke kräver, fråga kommunen eller Trafikverket innan ni sätter upp det.
Vad är vägområdet på en enskild väg?
Vägområdet är hela den mark vägen tar i anspråk, inte bara körbanan, utan även vägrenar, diken, slänter, trummor och utrymmet som behövs för att sköta vägen. Det är det området föreningen ansvarar för och håller efter. Grannfastigheter får inte utan tillstånd bygga, sätta upp staket eller plantera häckar som skjuter in i vägområdet, eftersom det försämrar sikt, snöröjning och underhåll. Mer om vad underhållet omfattar.
Snabböversikt
- Standardhastighet
- 70 km/h utanför tättbebyggt område, 50 inom, om inget annat är skyltat.
- Bindande fartgräns
- Kräver en lokal trafikföreskrift, Länsstyrelsen utanför tätbebyggt område, kommunen inom, inte föreningens egen skylt.
- Farthinder
- Får anläggas av väghållaren på den egna vägen.
- Väghållarens skyltar
- Genomfartsförbud, viktgräns, parkeringsförbud, varnings- och lokaliseringsmärken, enligt vägmärkesförordningen.
- Vägvisning till orter
- Trafikverkets ansvar, inte föreningens.
- Vägområde
- Körbana plus diken, slänter och trummor, föreningens ansvar, får inte byggas in.
Källor och mer att läsa: Transportstyrelsen, Trafikverket – enskilda vägar och Riksförbundet Enskilda Vägar. De formella reglerna finns i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90).
Vägledande information, inte juridisk rådgivning: kontrollera alltid med kommunen eller Trafikverket innan ni sätter upp skyltar eller inför fartåtgärder.
Håll ihop föreningen
Ge er väg en egen sida
Snöröjarens nummer, styrelsen, avgifterna och städdagarna, samlat på ett ställe som grannar och mäklare kan googla. Det är vad GladaGatan gör.
Fler frågor om GladaGatan? Se vanliga frågor.