Beta GladaGatan är i beta. Saker kan ändras snabbt och nya funktioner tillkommer löpande.
GladaGatan

Guide för vägföreningar

Hastighet på enskild väg

Bilarna kör för fort förbi tomterna och någon föreslår en 30-skylt. Får ni det? Kort svar: en bindande hastighetsgräns kan föreningen inte besluta själv, den kräver en lokal trafikföreskrift. Men det finns saker ni faktiskt får göra, och de fungerar ofta bättre än en skylt. Här går vi igenom var gränsen går.

Vilken hastighet gäller på en enskild väg?

Om inget annat är skyltat gäller de allmänna hastighetsgränserna, bashastigheten är 70 km/h utanför tättbebyggt område och 50 km/h inom tättbebyggt område. En enskild väg har alltså inte automatiskt en lägre gräns bara för att den är privat; det krävs ett formellt beslut och en skylt för att sänka den.

Får föreningen sätta upp egna hastighetsskyltar?

Nej, inte på egen hand. En bindande hastighetsbegränsning kräver en lokal trafikföreskrift som beslutas av Länsstyrelsen (för vägar utanför tättbebyggt område, vilket de flesta enskilda vägar är) eller kommunen (inom tättbebyggt område), inte av väghållaren. En hastighetsskylt ni sätter upp själva utan en sådan föreskrift är inte juridiskt bindande och kan inte övervakas av polisen.

Det ni däremot får göra som väghållare: anlägga farthinder som gupp eller avsmalningar på er egen väg, sätta upp varningsmärken (till exempel för lekande barn eller en skymd kurva), och ansöka om en lokal trafikföreskrift hos Länsstyrelsen (eller kommunen inom tättbebyggt område) om ni vill ha en formell sänkning. Vill ni bara signalera lägre fart utan föreskrift får det bli en rekommendation, inte ett förbud.

Vad ni får göra i stället för en fartskylt

Farthinder är väghållarens eget verktyg och kräver ingen föreskrift. Gupp, avsmalningar och sidoförskjutningar får ni anlägga på er egen väg, och de sänker faktiskt farten, vilket en skylt som ingen övervakar sällan gör. Se bara till att snöröjaren vet var de sitter.

Utöver det får ni sätta upp varningsmärken, till exempel för lekande barn eller en skymd kurva, och märken som begränsar motortrafiken. Vilka märken det rör sig om, vem som betalar dem och varför en hemmagjord skylt sällan binder någon har vi samlat separat. Skyltar på enskild väg: vilka får ni sätta upp?

Vad är vägområdet på en enskild väg?

Vägområdet är hela den mark vägen tar i anspråk, inte bara körbanan, utan även vägrenar, diken, slänter, trummor och utrymmet som behövs för att sköta vägen. Det är det området föreningen ansvarar för och håller efter. Grannfastigheter får inte utan tillstånd bygga, sätta upp staket eller plantera häckar som skjuter in i vägområdet, eftersom det försämrar sikt, snöröjning och underhåll. Mer om vad underhållet omfattar.

Snabböversikt

Standardhastighet
70 km/h utanför tättbebyggt område, 50 inom, om inget annat är skyltat.
Bindande fartgräns
Kräver en lokal trafikföreskrift, Länsstyrelsen utanför tätbebyggt område, kommunen inom, inte föreningens egen skylt.
Egen 30-skylt
Utan föreskrift är den inte bindande och kan inte övervakas av polisen.
Farthinder
Får anläggas av väghållaren på den egna vägen, utan föreskrift.
Skyltar i övrigt
Egen guide om vilka vägmärken ni får sätta upp och vem som betalar.
Vägområde
Körbana plus diken, slänter och trummor, föreningens ansvar, får inte byggas in.

Källor och mer att läsa: Transportstyrelsen, Trafikverket – enskilda vägar och Riksförbundet Enskilda Vägar. De formella reglerna finns i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90).

Vägledande information, inte juridisk rådgivning: kontrollera alltid med kommunen eller Trafikverket innan ni sätter upp skyltar eller inför fartåtgärder.

Håll ihop föreningen

Ge er väg en egen sida

Snöröjarens nummer, styrelsen, avgifterna och städdagarna, samlat på ett ställe som grannar och mäklare kan googla. Det är vad GladaGatan gör.

Fler frågor om GladaGatan? Se vanliga frågor.