Beta GladaGatan är i beta. Saker kan ändras snabbt och nya funktioner tillkommer löpande.
GladaGatan

Guide för vägföreningar

Skyltar på enskild väg

Det finns en missuppfattning som ligger bakom nästan alla skyltbekymmer i en vägförening: att skylten skapar regeln. Det gör den inte. Ett vägmärke märker ut en regel som redan finns någon annanstans, och finns ingen sådan regel är skylten bara en plåtbit. Här är vad ni faktiskt får sätta upp, och hur ni går till väga.

Grundregeln: skylten skapar inte regeln

Vägmärkesförordningen är tydlig. Väjningsplikts-, förbuds-, påbuds- och anvisningsmärken får sättas upp endast för att märka ut ett förbud, påbud eller någon annan trafikregel som följer av trafikförordningen eller av föreskrifter meddelade med stöd av den.

Praktisk följd: en hemmagjord 30-skylt märker inte ut någon regel, för det finns ingen. En skylt med texten "Privat väg, förbjuden" märker inte heller ut något, eftersom allmänheten till fots har allemansrätt oavsett vad ni skriver. Om ni vill att något ska gälla måste regeln finnas först. Sedan kommer skylten.

Vem sätter upp och betalar skyltarna på er väg?

Ni själva. Vägmärkesförordningen lägger ansvaret på ägaren av den enskilda vägen för det som inte ska märkas ut av någon annan. Det betyder att föreningen både bekostar märket, sätter upp det och håller det i skick. Ett nedblåst eller övervuxet märke är alltså er sak, och ett märke som står fel kan i värsta fall vilseleda i stället för att vägleda.

Förbudsmärkena ni troligen letar efter

Det är oftast något av de här tre styrelsen menar när de säger "vi vill sätta upp en skylt":

C1, förbud mot infart med fordon
Används där ni vill hindra att någon kör in i en viss riktning, till exempel i en enkelriktning.
C2, förbud mot trafik med fordon
Det bredaste förbudet. Omfattar även cykel, eftersom cykel är ett fordon.
C3, förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II
Det märke som oftast är rätt för en vägförening: det stoppar bilar och motorcyklar men lämnar gående och cyklister ifred, vilket allemansrätten ändå kräver.

En detalj som ställer till det: ett förbudsmärke gäller från platsen där det står till nästa korsning, om inget annat anges. Har er väg avtagsvägar räcker det alltså inte med ett märke vid infarten, förbudet upphör i praktiken vid första korsningen.

"Gäller ej behörig trafik": undvik den formuleringen

Det är en av de vanligaste texterna på tilläggstavlor vid enskilda vägar, och den är enligt riktlinjerna för utmärkning olämplig. Skälet är enkelt när man tänker på det: av skylten framgår inte vem som är behörig. Den som kör förbi kan omöjligt veta om den är det.

Skriv i stället något som går att avgöra på plats, till exempel att förbudet gäller genomfart. Använder ni en formulering om fordon med tillstånd måste det framgå av den lokala trafikföreskriften vilka som har sådant tillstånd. Annars har ni satt upp en skylt som ingen kan följa och ingen kan övervaka.

"Här slutar allmän väg"

Den skylten markerar precis vad den säger: här tar den allmänna vägen slut och den enskilda tar vid. Den är intressant för er eftersom den i praktiken visar var väghållaransvaret går över. Bakom skylten är det inte längre Trafikverket eller kommunen som sköter vägen, utan ni. Mer om gränsen mellan allmän och enskild väg.

Vägvisare till er väg: Trafikverket beslutar, ni betalar

Vill ni ha en vägvisare ute vid den allmänna vägen är det inte er skylt att sätta upp. Ansökan görs till Trafikverket, via deras e-tjänst eller med brev till ärendemottagningen i Borlänge. Så här ser processen ut:

Vem beslutar
Trafikverkets region för de vägar där Trafikverket är väghållare. Inom tätort där kommunen är väghållare beslutar kommunen.
Hur lång tid
Handläggningen tar normalt omkring två månader. Räkna med det i planeringen.
Vem sätter upp
Trafikverkets driftentreprenör, inte ni själva.
Vem betalar
Ni som söker betalar både tillverkning och uppsättning. Kostnaden beror på märkets storlek, vägtyp, monteringsanordningar och trafikmängd.
Om ni får nej
Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen inom tre veckor.

Grundvillkoret är att vägvisning bara sätts upp där trafikanterna faktiskt behöver den. Ett vägnamn som är praktiskt för er egen post är alltså inte automatiskt ett skäl för en skylt ute vid stora vägen.

Två saker som hör hemma i andra guider

Hastighetsskyltar. En bindande fartgräns kräver en lokal trafikföreskrift och kan inte beslutas av föreningen, hur gärna ni än vill. Vad som gäller för hastighet på enskild väg.

Bommar och avstängning. Vill ni faktiskt stänga vägen för biltrafik är skylten bara halva frågan, och har ni vägbidrag är vägen bunden. Får ni stänga av vägen?

Snabböversikt

Grundregel
Märket märker ut en regel som redan finns. Ingen regel, ingen verkan.
Vem betalar
Föreningen, för märken på den egna vägen. Även underhållet.
Vanligaste rätta märket
C3, som stoppar motortrafik men släpper förbi gående och cyklister.
Räckvidd
Ett förbudsmärke gäller till nästa korsning om inget annat anges.
Undvik texten
"Gäller ej behörig trafik" är olämplig, den går inte att avgöra på plats.
Vägvisare
Söks hos Trafikverket, ca två månaders handläggning, sökanden betalar.

Källor: vägmärkesförordningen (2007:90) (1 kap. 6 § om vem som sätter upp märken, 1 kap. 9 § om att märken bara får märka ut befintliga regler), Transportstyrelsen om förbudsmärken och Trafikverkets e-tjänst för vägvisning.

Vägledande information, inte juridisk rådgivning: stäm av med kommunen eller Trafikverket innan ni sätter upp ett märke, felaktig utmärkning kan behöva tas ned.

Håll ihop föreningen

Berätta vad som gäller på gatan

En skylt räcker sällan hela vägen. Med GladaGatan kan styrelsen skriva ut vad som gäller för trafik, tunga transporter och besökare på föreningens egen sida, där både grannar och hantverkare hittar det.

Fler frågor om GladaGatan? Se vanliga frågor.